Ugglor

Uggleholkar

 

En artikel som jag skrev 2004 för "Fåglar i Närke". Jag har försökt att tidsanpassa den lite och lagt till några bilder.

 

Sparvugglan som hälsar på vid matningen ibland. (Pygmy Owl)

 

Irriterad reser den öronen och ser ut som en liten uv.

 

 

 

Ugglor har alltid varit mina favoritfåglar. Av den anledningen har det blivit en och annan uggleholk genom tiderna.

I många år har jag haft iden att avsaknaden av Slaguggla som häckfågel i Närke enbart berodde på brist på lämpliga häckplatser. Det tog lång tid innan jag fick tummen ur och kom igång med holkbyggandet. 1998 kom de första slaguggleholkarna på plats för att nu vara uppe i 62 egna plus 11 bortskänkta eller sålda holkar.

Ännu har det inte blivit någon häckning, endast ett troligt besök av Slaguggla i en av mina holkar och en ensam hona som hävdade revir och gjorde en bale i en holk, ett antal kattugglehäckningar samt en och annan Grå Flugsnappare och en Koltrasthäckning. För några år sedan hittade jag delar av en Tjäderhöna i en holk uppe vid Ängamossen och för ett par år sedan bodde mården i den holken, jag såg 2 ungar när jag tittade in, honan låg så att jag inte såg henne, eller hon mig, när hon upptäckte mig for hon runt inne i holken och jag drog snabbt undan ansiktet, då tittade hon ut och satt sedan i öppningen och tittade på mig en lång stund på en halvmeters håll helt lugn, konstaterade att jag inte var farlig och kröp in igen, tyvärr gynnas ju även mården av holkarna. En död helt oskadd (frånsett att den var död) Göktyta och en hoptorkad Större hackspett samt spybollar av Pärluggla är andra fynd i holkarna. Göktytan låg i en stor holk av en urholkad granstam med 25 –30 cm stort hål. Det enda jag kan tänka mig är att den var lagrad av en Sparvuggla, enorm holk för en Sparvuggla dock.

Andra bieffekter med uggleholkkollarna är t.ex. att jag såg eller hörde 5 – 6 Tretåiga hackspettar i våras (2004). En och annan Järpe brukar det också bli.

Ev. har förekomsten av lämpliga häckplatser påverkat Slagugglorna att stanna i våra trakter för att 2003 slutligen häcka i Svartåtrakten. Förmodligen har vi haft besök av Slaguggla årligen utan att de blivit upptäckta.

Pärlugglorna har haft en sorglig utveckling. På 50 – 60  – talen var det lätt att få Pärluggla i holkarna bra uggleår och det var lätt att knacka fram en pärluggla som sedan satt och tittade på en ett tag för att efter någon minut krypa tillbaka ned i hålet. Efter att räven drabbades av skabb ökade mården i brist på konkurrens, till för den ekologiska balansen orimliga antal. Detta drabbade i första hand Pärlugglorna men också i mindre utsträckning Kattugglor och Slagugglor. Det är därför viktigt att holkarna sitter på en kal stam så att ugglorna kan försvara sig mot mården. Mården har de senaste åren, efter att rävarna har hämtat sig, gått ned något i antal men de är fortfarande för många. Säsongerna 2007 – 2008 och 2008 – 2009 har jag inte sett någon mård på matningen, tidigare årligen och ganska ofta.

På senare år har jag inte haft en enda pärlugglehäckning i mina holkar. De använder holkarna som dagplats ibland av funna spybollar att döma. Det verkar dock som om ugglorna undviker att sitta i bohålen på dagarna för att undvika mården.

Kattugglorna har brist på häckplatser men det finns ju ändå gott om Kattugglor. Kombinerade Slaguggle – Kattuggleholkar är att föredra då de fyller även Kattugglans behov. Kattugglorna har börjat erövra Kilsbergen som traditionellt varit Pärlugglemarker. Det är en tråkig utveckling. Pärlugglorna har det svårt nog ändå, utan att ha Kattugglor att slåss emot.

Sparvugglorna har gott om häckplatser i hackspetthål men man kan förbättra för dem genom att sätta upp holkar på bra lokaler där lämpliga hål saknas.

En berguvholk ser mest ut som en stor låda med ena sidan öppen.

Övriga ugglor häckar inte i holk, undantaget Lappuggla som oftast tar över ett gammalt vråkbo men även häckar i en speciell stor öppen holktyp. Hökuggla som ofta tar ett stort spillkråkehål. De finns förmodligen inte i Närke för närvarande. Hökugglor häckade i våra trakter några år efter invasionen 1983 men minskade snabbt för att försvinna som häckfågel i våra trakter efter några få år.

 

Grundregler för uggleholksbyggare.

En uppsatt holk ska hålla att sitta på!

Ett tak ska vara av vattentätt material t. ex. Plyfa. Ett dåligt tak förkortar holkens livslängd avsevärt. Sidohängda holkar har fördelen att taket inte lutar över bohålet. Holkar med platt tak är lättare att bygga men förkortar holkens livslängd. Dock hamnar  sällan holken helt rakt så taket kommer att luta i alla fall.

Botten ska ligga på lister, bottnar som spikas underifrån i ändträt ramlar ur inom några få år.

Borra minst 10 lufthål i botten, diameter 8 – 10 mm, annars blir det blött och otrevligt i holken.

Använd alltid galvad spik eller skruv. Ogalvad spik/skruv rostar av långt innan holken i övrigt är slut.

Lägg alltid i 10 cm packad spån i botten. Motorsågsspån är bäst.

Prata alltid med markägaren innan du sätter upp en holk. Då brukar de bara tycka att det är roligt, annars blir de flesta vansinniga med full rätt.

 

Slaguggle – Kattuggle – holk

Mått: Höjd > 60 cm, Bottenyta > 25 * 30 cm, Hålstorlek 20 * 20 cm.

Min senaste modell (Salamodellen) har bottenmått 25 * 30 cm och är sidohängd för att man lättare ska kunna kolla dem. Hålet sitter alltså bredvid stammen. Man bör nog inte ha mindre bottenyta än så, det kan verka litet redan det, men mycket av Slagugglans längd är stjärt som läggs upp längs holksidan, så det räcker. Man bör inte ha större bottenyta än 35 * 35 cm, då blir det kallt åt ugglorna. Den här modellen passar även utmärkt till Kattuggla. Det finns ingen anledning till att göra speciella holkar till dem.

Tidigare har jag gjort ett tiotal naturholkar av urholkade granstammar som först brändes ur och sedan putsades med motorsåg. Det blir de bästa holkarna ur ugglornas synvinkel, men de blir tunga och därmed svåruppsatta. Tyvärr sitter de flesta av mina i mosskanter alltför djupt in i skogen för att vara bra till Slaguggla. Det var så jag trodde att de skulle sitta innan jag var på studiebesök hos Bröderna Kjell-Åke och Kalle Källebrink & Co. i Sala (Kalle har jobbat på Kvismarens fågelstation för några år sedan, så några kanske känner honom). Ormvråk – Kattugglemarker med god tillgång på Vattensork är vad som gäller. Svartjord och närhet till en saktflytande å, (som vid Svartå) är också viktigt för att lokalen ska passa.

Ett problem med naturholkar är att det är svårt att få bottnen att sitta kvar många år. Man måste spika snett åt olika håll och sätta tvärlister under för att koppla ihop bottenbrädorna, om man spikar rakt in i ändträt kommer bottnen att ramla ur inom några få år.

 

En annan modell som jag gjort liknar mest en tornfalkholk och var avsedd att passa även för Tornfalk men det visade sig att jag fick kattugglehäckningar i dessa som sedan blev ett lätt byte för Korpar och Kråkor.

Om man hittar en högstubbe som är tillräckligt grov (30 cm i topp) kan man enkelt spika på några brädor runt om så att en gryta skapas och fylla med 10 cm mossa ( Spån vill rinna ur sådana byggnadsverk då det är omöjligt att få det tätt). Det liknar mest Slagugglans naturliga häckplats. Om man bygger tak på och gör en 20 * 20 cm öppning blir det ännu bättre. Några högstubbar har jag satt en trumma av gran på. Mest anmärkningsvärda häckning jag har haft i en sådan, på en 10 m hög stubbe, är Storskrake.

 

Byggnadsbeskrivning Slag – Kattuggleholk

 

Virke:  10 st 60  cm långa (alt.70) 22*100 (sidobräder) Alternativet ger en djupare holk som ev. är bättre.

     40 cm långa (alt. 50) 22*100 (framsidobräder under hålet)

3       25 cm långa 22*100 (golv)

2       90 cm långa 22*50 (Upphängningsbrädor)

1       30 cm lång 22*50   (list för framsidan under hålet)

6             25,5 cm långa 22*50 (lister)

1             27,5 cm långa 22*50 (list för yttre sidans överkant)

1        33*41 cm Plyfa 8-10 mm tjock. (tak)

Allt virke som är friskt kan användas, dock ej impregnerat. Gammalt pallvirke har jag använt.

 

Arbetsgång: 

1. Spika eller skruva ihop sidorna. 3st 60 cm långa 22*100 fästes ihop med 2 st 25,5 cm långa 22*50 på insidan av

holken. Framsidan: 2 st brädor 40 cm långa till vänster (holken görs högerhängd) och en 60 cm monteras med  en 25,5 cm

lång 22*50 på insidan nertill och en 30 cm lång 22*50 som fästes på utsidan under hålet.

Yttre sidan: Den övre fästlisten på ska vara 27,5 cm lång för att passa mot framsidan.

2. Fäst uppsättningsbrädorna i ryggsidan. Tänk på att holken ska hålla för att sitta på, så fäst rejält, viktigast upptill.

3. Montera ihop tre sidor, framsidan senare.

4. Lägg i och fäst golvbrädorna på listerna. 

5. Montera framsidan 

6. Montera taket 

7. Borra lufthål i botten och förborra spikhål i uppsättningsbrädorna.

8. Förstärk uppfästningen mellan ryggsidan och baksidan resp.framsidan med några extra spik. Holken hänger ju i den

uppfästningen.

9. Raspa av skarpa hörn ock kanter kring hålet så att ugglorna inte gör sig illa. Runda gärna till hålet på yttersidan annars

blir det aningen smalt. Se ritning. 

 

 

Uppsättning:  

Prata med markägaren. Han offrar gärna ett träd så att du kan spika med galvad 5-tumsspik. Krök några av spikarna när ca

 2 cm återstår att slå in. Trädet växer på tjockleken och trycker ut holken så att spikarna går igenom fästbrädorna och

holken ramlar ned i förtid annars. Lämplig höjd är 3-4 m på en kal stam (viktigt där det finns mård).

Mader och översvämningsmarker är bra biotoper men tänk på att marken under holken inte får vara översvämmad på

våren då ugglorna etablerar sig. De kan förmodligen inte räkna ut att det kommer att vara fastmark där då det är dags för

ungarna att gå ur holken utan de ratar den. Är ugglor så kloka egentligen?

Om holken sitter solexponerat bör den sitta på NO-sidan vilket ger morgonsol och skugga mitt på dagen när det gassar

som värst. I övrigt angående biotoper se ovan.

 

Pärlugglholk

Pärlugglan är nog den trevligaste ugglan, mycket orädd och går ogärna ur boet. Flera gånger har jag smygklättrat upp till holken och tagit honan på boet. Efter ringmärkning stoppade jag in ugglan igen och höll för hålet en stund för att sedan klättra ned medan ugglan låg kvar på boet. Detta beteende gör den dock till ett lätt byte för mården som har specialicerat sig på att plocka Pärlugglehonor ur holkar. Det är därför mycket tveksamt om man överhuvudtaget ska sätta upp några pärluggleholkar. Om man gör det måste de placeras på en myr- eller sjö-holme eller i en dunge långt ute på ett hygge. De flesta mårdar har ett visst mått av torgskräck och går ogärna ut på öppna platser.

Det finns gott om spillkråkehål så det är inte samma behov av pärluggleholkar som holkar för de större ugglorna. Dessutom är det svårare för mården att hitta ett naturligt hål än en holk som hänger utanpå stammen.

Ett spillkråkebo som är Pärlugglans naturliga boval har en oval botten ca: 20 * 15 cm. Det räcker alltså bra med en botten 20 * 20 cm. Hålen brukar jag göra ovala som ett spillkråkehål 8 cm brett och 10 cm högt, eller något större för att kunna få in armen vid ringmärkning. Höjden på holken kan vara 50 – 60 cm. Även de sidohängda.

 

Sparvuggleholk

Sparvugglorna häckar naturligt i  Större Hackspetthål etc. Holken ser ut som en starholk med 6 cm tjock naturframsida. Hålet bör vara knappt max 48 mm för att begränsa mårdens möjlighet att komma in. Luta gärna hålet lite utåt så att vatten inte rinner in då det regnar.

 

 

Uggleholkprojekt i Örebro Län (som jag känner till):

Degerfors – Karlskoga: 

75 Pärluggleholkar som kollas varje år. Förr kunde man märka ett 70 – tal ungar ett bra år, på senare år är 5 häckningar

max. 23 sparvuggleholkar, Ca: 20 ”Tornfalkholkar” som inte kollas. De är för djupa till Tornfalk och därigenom passar

de utmärkt för Slaguggla. Man har ett antal i Svartåområdet där Slagugglorna häckade/häckar? , troligen häckade de i en

sådan holk. Några naturliga häckplatser finns inte i området, skogen är alldeles för ”välskött” (enligt gammalt sätt att se

det). Tidigare hade man en holk alldeles intill Åråsa bro där Slagugglorna uppehöll sig, men den blåste ned för något år

sedan.

Dessutom sätter man upp speciella holkar för Göktyta, man hade 17 sådana holkar 2004. Nu har man betydligt fler.

 

Frövi fk    Minst 6 slaguggleholkar.

 

Nora Kommun   4 slagugglaholkar + 4 som Anders Carlberg, Håkan Carlestam och jag satte upp i fjol .

 

Mina holkar

62 Slaguggleholkar, de flesta kollas årligen. Dessutom har jag byggt 11 holkar som jag gett bort eller sålt. Mellan 3 och 6

kattugglehäckningar per år i dessa holkar. ” stora spybollar i en holk 2004, troligen efter Slaguggla.

15 Kattuggleholkar som jag kollar om jag har tid, varav jag byggt 4. De andra är adopterade då de

inte skötts. Det växer igen framför så att ugglorna inte kan flyga in eller att inget bomaterial har lagts in o.s.v. Ugglorna

bygger ju som bekant inte själv utan man måste fylla i ca: 10 cm packat spån, mossa el.dy. De är ju präglade på naturliga

hål med mulm i botten. Ca: hälften brukar vara bebodda.

15 Pärluggleholkar (3 adopterade) kollas varje år. På senare år utan resultat.

                                                                 

Övriga 

Många sätter upp enstaka kattuggleholkar, knipholkar och pärluggleholkar bl. annat köps en del vid Rånnesta Stiftelsen

Tysslingen som säljer bra holkar. Tyvärr saknar de flesta bomaterial så de kunde nästan lika gärna ligga kvar i

virkestraven som användbart virke. De fungerar dock ibland som ”överdagningsplatser”, men utan spån blir det (nästan)

aldrig någon häckning.

 

 

Du själv

Bygg och sätt upp minst en Slaguggle/kattuggleholk. Det finns gott om lämpliga lokaler i Närke som ligger utanför mitt

”revir”. Längs ån mellan Tisaren och Svennevad, Käglan, Hjälmarens strandängar och i Brevens Brukstrakten t.ex.

Bli inte besviken om du inte får ugglor i holken första året. Normalt tar det något år innan holken fått rätt färg och lukt

innan ugglorna accepterar den, speciellt om du använder nytt virke.

 

Med ett spännband kan man lätt göra "ryggsäck" av holken

 när den ska sättas ut.

Storskrakestubben

 

Några holkar och miljöer, Stråsjöbäcken Villingsbergs skjutfält

Ymningshyttan

uppsättning Pärluggleholk, Myrholme Ymningshult

 

Tillvarataget spillkråkebo (ur vedtrave) som gjorts om till Pärluggleholk. Ö Hällsjön, Kilsbergen

Naturholk, Stora Gäddtjärn, Kilsbergen

Ymningshult, Kilsbergen

Sarvsjön Hasselfors 

  Slagugglan i Svartå (Ural Owl)

Där prasslar det

Snart tar jag den. 

Kalle Källebring märker slaguggleungar i Salatrakten

Slaguggleungar, observera gulaktig näbb inte grönaktig som hos kattuggla

frånsett det väldigt lika.

Hökuggla (Hawk Owl)

Hökuggleungar vid "Svarta hålet" Nora 1984.

 

Hoppsan den kom visst för nära!

Lappuggla Västerås. De lär vara där i år också. (Great Grey Owl)

 

 

Kattugglor. Mina hemmaugglor. (Tawny Owl)

 

 

 

 

 

 

Uggleungar? Barnbarn!

 

 

About these ads

3 responses to this post.

  1. Hej !
    Du har gjort en fantastiskt fin insats genom åren förstår jag för ugglorna.

    På somrarna växte jag upp på Blomberg hos mina morföräldrar. Mina morföräldrar fick mig att titta på fåglar på tomten och att ständigt artbestämma dem sedan ca 6 årsåldern. Men de hade blott Folke Rössjös fågelbok där långt ifrån alla svenska fåglar fanns med. Jag fick därför tidigt ”problem” när arter observerades som ej var medtagna i den boken. Ett par kompisar hade t ex ”fåglarna i färg”
    På 9-årsdagen fick jag min första egan fågelbok ”Fåglarna i färg” av Sigfrid Durango.

    Min morfar satte upp holkar för småfåglar ca 20 st på ca 3 000 m2 tomt.

    Jag har under mina 65 år på tomten haft många fina fåglobsar på eller från tomten. På 1950-talet hördes kornknarr i åkrarna ovanför.
    Nattskärra häckade där precis utanför tomten och hördes nattetid bl 1959.
    En rödstjärt drog fram en kull blott några meter utanför köksfönstret i en klipphylla som ledde till många timmars fågelstudier för min del när jag var blott ca 7 – 8 år tror jag.
    Under tidigt 60-tal satt en tretåig hackspett där vid vår ankomst i juni – troligen häckade den då strax intill. Under 1980-talet hördes rosenfink vissa år över hela Kinnekulle m m m m.

    Skälet till att jag kollade Din sida är att:

    Min lillebror ringde mig idag och sa att han trodde han hade en pärluggla i en lite större holk som ekorren tidigare gnagt upp hålet i och anekterat.

    Holken sitter i en stor tall på en sommarstugetomt på Blomberg, Kinnekulle med halvöppen gles blandskog med en gammaldags liten sommarstuga på ca 30 m över Vänerns yta och ca 200 m från dess strand

    Hur stor är chansen enligt Din bedömning att ugglan kommer häcka i holken i vår ?

    Hur kan jag förfara för att öka chanserna att den stannar, förvärvar en partner och lägger ägg på denna tomt som är relativt lite frekventerad även under somrarna (så jag förstår ugglans val) ?

    Bör jag bygga en ny holk skyndsamt med spån i och sätta upp 30 m därifrån eller är det bra som det är ?
    Det där med jord på holkarna har jag själv tillämpat sedan jag var 12 – 15 år f a påskynda acceptansen.

    Jag har sett mård på tomten när jag var ung och mycket lite natur har förändrats i trakten.

    Hur stor bedömer Du att risken för att mården tar pärlugglan enligt Dina erfarenheter ?

    Rune Ekman

    Svara

    • Hej Rune
      Jag ar utomlands darav bristen pa svenska bokstaver.
      Ugglorna vill ofta ha alternativa hackplatser sa det skadar inte att satta upp en ny holk i narheten. De kan mycket val hacka intill sommarstugan. Jag har sett flera som hackar i lindar som var vardtrad vid bebodda torp.
      Satt en gammal skjorta eller liknande pa stammen till holken sa vagar sig inte marden upp. Det ar ocksa bra att satta holken pa en kal stam sa att ugglorna lattare kan forsvara den.
      Lycka till och hor garna av dig om resultatet.
      Benny

      Svara

  2. Posted by linus on 10 april, 2012 at 07:37

    hej finns slagugglan i eskilstuna/västerås trakten?

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: